Om Djura

Djura församling ligger i Leksands socken, nära Gagnef. Mitt i samhället ligger Djura kyrka. På Djuramål kallas byn Jirbin, dvs. Djurabyn, för att skilja byn från församlingen.

Så här står det om Djura på Wikipedia:

Djura hör till Leksandstraktens äldsta byar. Bynamnet, med ursprunglig stavning Ljura kommer från det fornsvenska ordet ”Den ljusa”. Det finns teorier om att Dalävens tidigare namn var Ljuren, och att flera av Ljur-namnen efter älvens lopp (Djurås, Djurmo med flera) kan kopplas till densamma, men frågan är omtvistad.

1539 upptas 4 gårdar i Djura. Dessutom fanns en boden i ‘Hardzarff’ (Håssarvet), en försvunnen by som skall ha legat vid Djuråns utlopp nedanför Grådaforsen. I Älvsborgs lösen 1571 upptas 10 skattskyldiga bönder i Djura. Vägen till kyrkan i Leksand var lång, och många Djurabor bevistade hellre gudstjänsten i Gagnef eller Ål. Leksands kyrka var annars på väg att nå sin kapacitesgräns, och 1648 uppfördes Djura kyrka.

Mantalslängden 1668 redovisar 19 hushåll, medan Holstensons karta endast redovisar 8 gårdsmarkeringar i byn och 5 i ‘Väster diur’. Under 1700-talet tillkommer bydelen Heden. Djura hade en kraftig befolkningsökning under 1800-talet. 1830 fanns 45 hushåll i byn, 1856 56 hushåll och 1896 80 hushåll. Byn fick också viss infrastruktur 1863 tillkom en handelsbod, 1870 en prästgård, 1872 postkontor och 1878 ett missionshus.

Även industrimässigt tillkom en rad anläggningar. 1854-1858 fick byn en tullkvarn som ersatte en tidigare skvaltkvarn. Det uppfördes även 1880 en smedja. Vid mitten av 1800-talet hade byn även ett tegelbruk, kallat ”Guckubruket”, utöver tegel tillverkades även lergökar. En spiksmedja och vadmalsstamp fanns också i byn. 1894 uppfördes även ett limkokeri, i drift fram till 1914, då det ersattes av en såg, som nedlades på 1950-talet.

Läs mer om Djura på Wikipedia.

Hitta till Djura


Visa större karta