Om Djura

Hitta till Djura

Se karta efter texten

Djurabygden ligger i södra delen av Leksands kommun och består av byn Djura, kyrkbyn, och övriga byar: Gråda, Fors, Hedby, Söder- och Norr Rälta. Sen lång tid tillbaka har det bott och verkat människor i den här bygden. Österdalälven, med sina fiskrika forsar vid Gråda, sjön som en gång i tiden fanns mellan Djura och Rälta, och som senare blev åkerområdet Sjöbotten, Djuraån med sina möjligheter att utnyttja vattenkraften, har varit goda förutsättningar för att utveckla en blomstrande bygd. Ett flertal stenåldersfynd och även fynd från järnåldern med rester av järnframställning har hittats.

Namnet Djura kommer från Djurån och kan härledas till att tillgången på djur, d.v.s. högvilt, alltså älg, hjort och rådjur, var stort i området. De tidigaste Djuraborna som noterades med namn skedde under skatteindrivning på 1500-talet och då fanns det tolv hushåll i själva Djurabyn och 32 i hela bygden. I mitten av 1600-talet ville Djuraborna ha en egen kyrka, eller kapell som det kallades, för att slippa ta sig den långa vägen till moderkyrkan i Leksand. Den första kyrkan som var gjord av trä stod klar år 1648. Men egen präst fick inte Djura förrän på 1870-talet. Missionshuset stod klart 1878 och var från början ett komplement till kyrkan.

Under andra halvan av 1800-talet hade invånarantalet ökat till ungefär tusen personer och då var det liv och rörelse i bygden. Verksamheten vid Djura- och Gyllingsån var omfattande med tegelbruk, vadmalsstamp, flera smedjor med industriell tillverkning, sågar, limfabrik och större och mindre kvarnar. Det går att vandra en stig längs ån med informationstavlor som beskriver verksamheten. Redan på 14-1500-talet tillverkades järn vid Djurån vid ”Hytto”, där Djuras fina mattvätt finns. Jordbruk var huvudsysslan för majoriteten av folket och till gårdarna hörde fäbodar runt om i bergstrakterna. De som finns kvar är Björnberget, Gyllingsberget, Forsbodarna, Sångberget, Rältabodarna, Matsbodarna och Ljusbodarna.

Många skulle dela på det som jordbruket gav och det var nödvändigt att säsongsvis söka sig till andra platser, t.ex. Stockholm för att tjäna pengar. Byns berömda ”Vackra Karin” som står staty vid kyrkan var en av många som tog sig till Stockholm för att tjäna på 1830-talet och blev där oerhört uppmärksammad för sin skönhet. Många hantverkare bedrev verksamhet i Djura i äldre tider och här är några exempel på vad som fanns: kopparslagare, finsnickare, vävstols- och sparkstöttingstillverkare, stensprängare, urmakare, skomakare, skräddare och glasmästare. Handlade gjorde man runt 1900-talet i Kyrkbyn i Augusta Carlsténs bod, i övriga byar fanns också i några fall små handelsbodar. I slutet av 1800-talet startade Hans Per Persson i Kanngårdarna en fotoatelje´ där de flesta i bygden fotograferade sig.

Wasasalen som nu är Djuras bylokal byggdes på 1920-talet av nykterhetsföreningen Templet Hoppet. Djura hembygdsförening grundades 1931 och en hembygdsgård med hus från olika byar byggdes upp. Djura idrottsförening var aktiv under många år och har i dagarna startats upp igen. Pensionat Solhem fanns i byn och där hölls kalas och bröllopsmiddagar fram till mitten av 1900-talet. Grådaforsens dån slutade för alltid 1951 då kraftverket byggdes. Djura bageri och café var också en stor tillgång för bygden. Caféverksamheten upphörde så sent som på 1990-talet med legendariska Berta Hanses som innehavare. Flera skinnindustrier blomstrade också i Djura under 1900-talet. Snickerier, cement- och plastfabrik är exempel på andra företag som funnits i byn. I Konsum och i Heds handel fanns mat, bensin och diverse annat att köpa ända fram till sent 1900-tal. Skolan byggdes 1953 och lades tyvärr ned 2019 på grund av vikande elevunderlag, men

förskoleverksamheten finns kvar i huset. Skolbarnen åker nu till Leksand. I Djurabygden bor i dag runt 600 personer.

Nutida ”kändisar” från Djura är:

Nils-Olof ”Djura” Olsson, hockeyspelare i Leksand och svenska landslaget.

Lassi Karonen, framgångsrik roddare som medverkat i OS.

Ulf Hanses, designer. Representerad på Nationalmuseum.

Karin Park, sångerska och musikproducent.

Visa större karta